Rapport från skyttegraven 2
Utnötningskrig igen. Ikväll kör Totte ett smackljud som låter infernaliskt. Han avrundar spektaklet med att säga "schhhh". Till sig själv hoppas jag. Samma regler som igår gäller: skrattar jag, har jag förlorat.
(Härm)apor
På Ica. Totte paraderar med höga knän fram och tillbaka längs kassan. Det är som att bevittna en alternativ vaktparad. Ovanför huvudet håller han ett paket cocosbollar. Ögonen strålar som om paketet vore en prispokal.
"KOOKOOSBOLL ... KOKOS-BOLLL ... KOKOSSSBOOOOLLL" ropar han till den roade publiken.
Sedan hoppar han upp till Elias som står vid änden av bandet. Han tränger undan en man som packar i sina matvaror i kassen.
"KOOKOOSBOLL ... KOKOS-BOLLL ... KOKOSSSBOOOOLLL" ropar han till den roade publiken.
Sedan hoppar han upp till Elias som står vid änden av bandet. Han tränger undan en man som packar i sina matvaror i kassen.
Elias och Totte hänger i gallret som saliga chimpanser.
Mannen tittar på mig. "Jag känner igen mig, har fyra själv", säger han. Jag nickar.
"Tjänner igen mig, tjänner igen mig!", härmar Totte.
Mannen tittar på mig. "Jag känner igen mig, har fyra själv", säger han. Jag nickar.
"Tjänner igen mig, tjänner igen mig!", härmar Totte.
Rapport från skyttegraven 1
Utnötningskrig mot Totte. Han sjunger imse vimse spindel med låg väsande röst. Skrattar jag har jag förlorat. Då somnar han aldrig.
Hydran
Fredagsmosig har jag ensam utkämpat ett slag mot den samlade energin hos två småpojkar. Det är som att slåss mot en hydra; kapar man ett huvud växer det ut två nya. Och man kan inte vinna slaget, bara kämpa väl och - möjligen - överleva. Goodbye friday.
Vattpoppor
Jag är hemma idag. Jag vabbar. Totte har vattkoppor. Han kallar det dock för "vattpoppor" och är precis lika energisk och levnadsglad som vanligt. Jag trodde i min enfald att vattpoppor var en rejäl smäll för allmäntillståndet, men icke. För ögonblicket är han hos sin mormor. Jag antar att de bakar bullar eller något. Själv sitter jag på altanen. Solen skiner och jag lyssnar på Kristoffer Ragnstams senaste album, "Little goes a long way", ett alldeles lysande album som passar utmärkt till den försommarkänsla som svept in över Kungälv.
Round and round it goes ...
Samtalade med Kungälvsfilosoferna Elias och Ludvig vid middagsbordet tidigare idag. Vi diskuterade ålder, dess likhet vid kattens svans, typ.
Jag (vänd mot Ludvig): Vet du vem som fyller år på onsdag?
Ludvig: Du?
Jag: Jepp.
Maria: Vet du hur gammal han blir?
Ludvig (med spjuveraktig min): 680 år!
Elias: Nää, 43 år blir han.
Jag: När fyller du år Ludvig?
Ludvig: I oktober.
Jag: Då blir du sex år. Och då går du ju på samma skola som Elias igen!
Ludvig: Ja, då kan vi ses ofta igen. Fast Elias går ju i första klass då.
Jag: Mmm.
Ludvig: Och när jag går första klass så går Elias i andra klass.
Elias: Ja, så är det ju.
Ludvig: Det är nästan som om jag jagar Elias. Fast jag hinner aldrig ifatt honom.
Elias: Nää, det spelar ingen roll hur gammal du blir.
Ludvig: Nä.
Elias: Du jagar mig med ditt liv, Ludvig.
Jag (vänd mot Ludvig): Vet du vem som fyller år på onsdag?
Ludvig: Du?
Jag: Jepp.
Maria: Vet du hur gammal han blir?
Ludvig (med spjuveraktig min): 680 år!
Elias: Nää, 43 år blir han.
Jag: När fyller du år Ludvig?
Ludvig: I oktober.
Jag: Då blir du sex år. Och då går du ju på samma skola som Elias igen!
Ludvig: Ja, då kan vi ses ofta igen. Fast Elias går ju i första klass då.
Jag: Mmm.
Ludvig: Och när jag går första klass så går Elias i andra klass.
Elias: Ja, så är det ju.
Ludvig: Det är nästan som om jag jagar Elias. Fast jag hinner aldrig ifatt honom.
Elias: Nää, det spelar ingen roll hur gammal du blir.
Ludvig: Nä.
Elias: Du jagar mig med ditt liv, Ludvig.
man tackar
Komplimanger kan komma från oväntat håll. Jag och Maria var med Totte på Jourcentralen för att kolla det vi misstänkte var en öroninflammation. Läkaren, en man i övre femtiåren med glasögonen på hjässan, rosiga kinder och stressad uppsyn, tog emot oss. Ett snabbt hej hej!, handslag och upp med Totte på britsen. "Oj, vilket vackert hår. Det skulle man ha", sa farbror Doktorn frimodigt medan han förde undan Tottes mörkröda kalufs för att undersöka öronen. "Mmm", sa jag och Maria i kör. "Honom får ni vakta. Tjejerna kommer jaga livet ur honom" fortsatte doktorn. Sedan tittade han på mig. "Det måste dom ju gjort med dig när du var ung, eller hur."
Liggande ulv tar sällan ett lår
Vaknade tidigt idag. Halv sex. Ett knä i skrevet följt av ett muntert "Pappa leka" gör susen för den morgontrötte. Sjungit barnvisor med barnen, gjort välling, mackor, lekt tåg, läst fågelboken, imiterat ankor och örnar - hur roligt som helst. Pausar nu med Highway 61 Revisited. Snart lunch.
