En lipsills bekännelser
Kollade nyss på Jane Austen-filmatiseringen av Stolhet och fördom. Austen kunde verkligen skapa trovärdiga karaktärer. Och kärlekshistorier som träffar mitt i solar plexus. Med missförstånd, förhinder och lyckliga slut. Tårarna rullade som vanligt i slutscenerna. Jag tror jag ska ha min mens snart.
Kommentarer
Postat av: Fiona
Jag gråter ofta när jag ser något som "griper" tag i mig, ofta utan att jag själv ens är medveten om det, kan tårarna börja rinna.
PS Hertfordshire, grevskapet där allt utspelar sig, är värt några tårar det också, för sin skönhet.
Postat av: Anders
Absolut Fiona. Det är mäktigt. Kul att se dig här förresten.
Trackback